Djur är levande varelser. Djur har behov. Djur känner stress, smärta och lidande. Det är aldrig rätt att nyttja ett djur till vilka syften som helst. Vänsterpartiets djurrättspolitik är en politik för djuren.

Samtidigt kommer rapporter om hur djuren, framför allt nötkreatur, bidrar till växthuseffekten genom gaser från magen, metangas. Det går att slå fast, att ju fler människor vi blir på planeten Jorden, desto fler djur produceras i syfte att tjäna som proteinkälla åt denna växande skara människor. Vi kan gissa vartåt denna spiral leder.

Det talas dock mer sällan om alla dessa producerade djurs lidande under sin korta levnadstid. Gemensamt för de producerade djuren är att de är ”packade som sardiner”, dvs de har inget livsutrymme. Detta föder panik och ångest hos djuren och de börjar skada varandra. Exempelvis så gnager grisar på varandras kroppsdelar och orsakar svåra sår. Kycklingar hackar på varandra och för att förhindra detta hugger man helt enkelt av dem näbbarna.

Man idkar också avel för att få fram så produktiva djur som möjligt, oavsett vilken inverkan detta får på djuren. Grisar har fått en extra ryggkota (=fler kotletter per gris) och som följd får grisarna ofta ryggbesvär då ryggen blivit längre. En typ av ko (belgian blue) har så enormt stor muskelmassa, att den knappt kan röra sig och kalvarna förlöses med kejsarsnitt. Likadant med kalkoner; nya rapporter visar att de fått så stort bröst och så korta ben, så att dels orkar inte benen bära upp kroppen och dels tar muskelmassan på bröstet så mycket syre i anspråk, att inre organ tar skada.

Djuren utsätts även för medicinska ingrepp. Korna får en typ av foder, som deras magar egentligen inte klarar av att smälta. Därför utför man sk ”stomier” med plastlock, så att man kan sträcka in armen i kons mage för att ha kontroll på matsmältningen.  ”Grispojkar” kastreras, ofta utan bedövning, till förmån för smaken på köttet. Djur får injektioner av antibiotika i förebyggande syfte för att förhindra ev infektioner. De får också injektioner av tillväxthormoner för att växa snabbare, så att de kan slaktas inom kortare tid. Man tar inte hänsyn till hur dessa injektioner sekundärt påverkar människan och naturen i övrigt.

Vänsterpartiet vill inrätta en djur-etisk ombudsman, DjurO. Vi vill också förbättra djurhållningen i lantbruket med en rad lagar, så att det som beskrivits ovan inte får ske.

Som konsument man bidra genom att vägra köpa kött som man inte vet hur det producerats. En hjälp på vägen är att köpa närproducerat, man vet var djuren kommer ifrån, eller att köpa KRAV-märkt. Ett annat tips är att äta vegetarisk mat en gång i veckan, eller kanske två gånger. Eller varför inte helt slopa kött på menyn?

 Elisabeth Swedman

Miljöpolitiskt ansvarig

Vänsterpartiet Gävleborg

Det går riktigt dåligt för USA. Nu är det till och med så illa ställt att Hillary Clinton planerar att ta in Maud Olofsson som rådgivare åt den amerikanska regeringen.

Hur månne detta sluta?

Med ett rejält teaparty i en badtunna kanske?

Följande inlägg är ett svar på borgarnas debattartikel  i HT 20110817

Det är riktigt att ekonomiskt svaga gynnas av att ha arbete. Det gör nämligen alla!

Alla arbetslösa har dock inte arbetsförmåga, trots att Försäkringskassan bedömer att de har det och så blir de utan sjukpenning/-ersättning och förlorar också sina anställningar. I juni 2011 fanns det 223.000  (5,1 %) arbetslösa 25—74 år (utförsäkrade från sjukförsäkring eller helt enkelt arbetslösa).

Är det rimligt att alla dessa (om alla är arbetsföra) startar egna företag för hushållstjänster?

 Är det rimligt att subventionera dessa företags tjänster med skattemedel, när endast de som inte behöver subventioner kan utnyttja dessa?

Vänsterpartiet anser att i de fall skattemedel är aktuella för att skapa arbetstillfällen, så ska dessa satsas på offentlig sektor, ex högre bemanning inom förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg, där de erbjudna tjänsterna kan komma alla till del oavsett inkomst.

När det gäller jobbskatteavdrag så får de med låg inkomst betydligt lägre skattelättnad än den med hög inkomst i förhållande till ekonomiska behov. Många tycker att jobbskatteavdraget är ”trevligt” tills de hamnar i en situation då de blir sjuka, arbetslösa eller pensionärer och inte längre omfattas av detta. Man upptäcker att de försämringar inom socialförsäkringssystemen som införts är det som finansierar jobbskatteavdraget. Detta kallar Vänsterpartiet för omfördelning av medel ”från de fattiga till de rika”.

Tror man kanske att folk som är sjuka eller arbetslösa egentligen är arbetsskygga och att man med dessa försämringar ska lyckas tvinga dem att ta arbete?

Det är också märkligt att nuvarande regering inte uppdaterat taket inom arbetslöshetsersättningen, vilket den förra regeringen hade för avsikt att göra. Vår ursprungliga insändare handlade om barnfattigdom, men ämnet har svävat ut och därför kan även pensionärernas ekonomiska situation nämnas; den är skamligt dålig!

Här handlar det om ideologiska synsätt. Tycker man att det är OK att omfördela pengar från fattiga till rika, då har Tobé m fl helt rätt. Men om man tror på solidaritet och att alla människor i vårt rika land har rätt till en garanterad och skälig miniminivå när det gäller ekonomi samt att skattemedel ska användas för att uppnå detta, då har de helt fel.

Vår socialförsäkringsmodell har varit ett föredöme ute i världen. Idag skakar man på huvudet och undrar vad som hänt.

Elisabeth Swedman

Alf Norberg

Vänsterpartiet