Förra året delade tekniska förvaltningen ut Cykelkarta för Hudiksvall. En mycket trevlig och användbar broschyr. Tanken bakom broschyren är att underlätta och stimulera cykling i Hudiksvalls kommun.

När man studerar kartan över tätorten Hudiksvall blir man dock förskräckt. Kartan påminner mest om en sån där fylleriövning som man kan roa sej med i barnens pysselböcker. Cykelbanorna består alltså av korta stumpar som när som helst avbryts av bilvägar. Det är naturligtvis bra med cykelvägar men med denna konstruktion kan det till och med bli så att man luras ut på farligheter. Helt plötsligt kan man befinna sej som cyklist ute på bilarnas domäner.

Vi vänsterpartister i Hudik vill att kommunen sätter igång med att binda ihop dessa snuttar av cykelbanor till ett reellt nät av cykelvägar som både är trygga för cyklister och som stimulerar till ökat cyklande 

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1927: Nej till folkskolereform.
1931: Nej till sjukkassan.
1933: Nej till beredskapsarbete.
1934: Nej till a–kassa.
1935: Nej till höjda folkpensioner.
1938: Nej till två veckors semester.
1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
1946: Nej till fria skolmåltider.
1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
1951: Nej till tre veckors semester.
1953: Nej till fri sjukvård.
1959: Nej till ATP.
1960–talet: Ja till apartheid i Sydafrika
1963: Nej till fyra veckors semester.
1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
1973: Nej till möjligheten till förtidspension
1974: Nej till fri abort
1976: Nej till en femte semestervecka
1983: Nej till löntagarinflytande via löntagarfonderna
1994: Nej till partnerskap för homosexuella
1996: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU
2003: Ja till Euron
2003: Ja till Irakkriget
2004: Ja till sänkt sjukpenning
2004: Ja till sänkt A-kassa
2006: Nej till gröna jobb
2006: Nej till 6 timmars arbetsdag
2006: Nej till höjd a-kassa
2006: Ja till sänkt a-kassa
2006: Nej till Arbetslivsinstitutet
2007: Ja till sänkt sjukersättning
2007: Ja till höjd a-kasseavgift
2008: Ja till FRA-lagen  
2009: Ja till IPRED-lagen
2009: Ja till privatisering av sjukvården

2011 har en ny skollag introducerats. I denna har kraven skärpts när det gäller samarbete mellan förskoleklass, fritidshem och grundskola.

Fritids  Man har från olika håll, bl.a. från Skolverket, kunnat konstatera att de flesta fritidshem saknar ledning och genomtänkt pedagogisk utgångspunkt. Det är också ett faktum att fördelning av resurser till fritidshemmen inte kompenserar för den sociala utsatthet som finns i vissa upptagningsområden. Barngrupperna är ofta väldigt stora och personaltätheten låg.

Förskoleklass   Även förskoleklassen är en bortglömd verksamhet, trots att man inom verksamheten har flera pedagogiska uppdrag/projekt som är ämnade att stimulera inlärning och förbättra möjligheterna till inlärning sedan då barnen börjar i skolan.

Komplement till skolan  I båda dessa verksamheter saknar personalen ofta tillräckligt med tid för att kunna planera verksamheten utifrån de krav som ställs i skollag och de förväntningar som arbetsgivare och föräldrar har. Detta medför att verksamheter, som med rätt förutsättningar skulle kunna utveckla barns praktiska, skapande och sociala förmågor, i stället riskerar att bli förvaringsplatser för barn.

Förskoleklassen och fritidshemmet ska vara komplement till skolan. Det behövs också tillräckligt med tid för att kunna utvärdera verksamheterna. Eftersom förskoleklassen och fritidshemmet inte är prioriterade verksamheter, är det även brist på fortbildning av personal, rektorer och politiker rörande den verksamhet som bör bedrivas där.

Vänsterpartiet i Hudiksvall vill att ett utvecklingsprogram för förskoleklass och fritidshem tas fram. Detta utvecklingsprogram bör tas fram skyndsamt med anledning av att den nya skollagen har börjat gälla.

Vi vill även att personalen inom förskoleklass och fritidshem ges de förutsättningar som behövs i form av resurser, lokaler och planeringstid för att kunna arbeta efter den nya skollagen och det framtagna utvecklingsprogrammet  

Vänsterpartiet vill också att en undersökning görs för att utröna möjligheterna till samarbete mellan fritidshem och olika ideella föreningar.

Fira FN-dagen med Martin Smedjeback

SÖNDAG 23 OKTOBER 13.00 – 16.00 IOGT-lokalen Hudiksvall

Det bjuds på kaffe, kakor och frukt. Gratis inträde

Martin Smedjebacken, som  är aktiv i kampanjen Avrusta mot svensk vapenexport, har nyligen avtjänat ett fängelsestraff efter en aktion mot tillverkningen av JAS Gripen.

Martin är 35 år gammal och uppvuxen i Malmö. Hans senaste anställning var på Kristna Fredsrörelsen där han jobbade i sju år som ickevåldssekreterare. Nu är han aktiv i det anti-militaristiska nätverket Ofog som kämpar för en värld i fred.

Martin bloggar på https://avrusta.blogspot.com 

En person får höra av sin läkare, som efter omfattande undersökningar och olika typer av behandlingar, säger att det inte finns någon möjlighet att personen i fråga ska kunna återfå sin arbetsförmåga. Detta skrivs ned i läkarutlåtandet. Arbetsgivaren tar fasta på att den anställde inte har någon arbetsförmåga. Det finns ju inga möjligheter till den anställde ska ”kunna utföra något arbete av minsta betydenhet” och personen sägs upp ”av personliga skäl”. Och arbetsgivarens statistik gällande långtidssjuka ser genast mycket bättre ut!

 Försäkringskassan, däremot, anser att det som står i läkarutlåtandet inte är rätt. De har egna ”sakkunniga”, som vet att personen har arbetsförmåga, så det blir avslag på ansökan om sjukersättning och sjukpenning har man inte rätt till om man har arbetsförmåga. Det är ett mantra som är vanligt i avslagen från Försäkringskassan – det att sjuka har full arbetsförmåga. Dessa regler är regeringen är ytterst ansvarig för. Det är inte mycket som kan erkännas orsaka sådana besvär att man inte kan arbeta.

Personen hänvisas till Arbetsförmedlingen och A-kassan. Arbetsförmedlingens utredare märker genast att denna person är så sjuk och har sådana besvär, att ”det finns inte ett enda arbete inom Sveriges gränser, som går att anpassa så att personen i fråga ska kunna klara av att arbeta.” Därför får personen i fråga ingen A-kasseersättning. Men hänvisas till Försäkringskassan.

 Så har det blivit i Sverige – den försäkring vi har för att skydda och hjälpa oss då vi är sjuka gäller inte. Det finns många hinder och restriktioner, att hur sjuk man än är och hur ont man än har, så har man arbetsförmåga. Det är en skam, att vårt rika Sverige har blivit ett land där man måste akta sig för att bli sjuk. Som om man själv bestämmer sig för att bli sjuk… 

Sjukförsäkringssystemet måste få finnas och fungera. Blir man sjuk, så ska man inte behöva vara orolig för att behöva gå från hem och hus under tiden som man tillfrisknar. De flesta blir friska bara de får tid på sig och rätt rehabilitering. Har man sådan otur att man aldrig blir frisk, då ska man ha hjälp av försäkringen. Nu får ens partner får försörja en, även om lönen är dålig. Den är förmodligen högre än socialbidragsnormen. Hela familjen blir lidande och man får försöka låna av de man känner för att få ekonomin att gå ihop. Är man ensamstående, ja då får man försörjningsstöd, men det betyder också att ens levnadsstandard för all framtid ligger vid fattigdomsstrecket. Och varför ska man få bidrag då man betalat in till en sjukförsäkring?

Detta system tycker vår nuvarande regering är ett bra system som förhindrar ”utanförskap”. Sug på den karamellen!

Elisabeth Swedman Vänsterpartiet