Det har varit en het och invecklad debatt om rutavdragen den senaste tiden. Varför komplicera allting när sanningen är enkel:

Om man inte har tid att ta hand om sin egen skit, jobbar man för mycket. Då vore det bättre att ge en del av sitt jobb till någon annan. På så vis skapas kvalificerade arbetstillfällen.

Alf Norberg: Jag skulle vilja uppmana alla högerdesperados till Carema-försvarare att lägga ner vapnen. Ni har redan förlorat, spelet är förlorat och ni är alla rökta.

Diverse högerspöken och vårdfifflande Carema-chefer försöker nu kallsvettiga att städa upp efter de vårdskandaler som stått som spön i backen under det senaste halvåret och som helt saknar motstycke inom svensk välfärd! Varumärket är ju i fara och aktieutdelningen riskerar bli avsevärt försämrad för dessa kapitalplacerare.

En och annan moderat tillskyndare försöker att flytta fokus genom att göra en sorts forskningsanalys av hur ofta och när man byter den nerkissade blöjan. Det handlar faktiskt inte om att sitta med ett förstoringsglas och granska fibrerna i en kissblöja! Det handlar om att våra äldres välfärd idag styrs till stor del av skurkar som bara vill tjäna pengar och är genuint ointresserade av att leverera någon sorts vårdkvalitet.

Vissa hävdar att det är viktigt att lyfta bort frågan ifrån den politiska retoriken vilket är lika genuint korkat som tidigare argument eftersom det är den politiska högerns retorik som skapat problemet. Ytterligare några borgare som famlar desperat efter motargument påstår att detta skymmer de stora problemen inom offentligt vård (man häpnar) eller att allt är politikernas fel, det sista ligger trots allt nära sanningen om man istället valt att säga ”allt är de borgerliga politikernas fel”

Samtidigt som allt detta pågår fortsätter Caremas VD att lyfta 185 000 kr/månaden och andra höga chefer ägnar sig åt att lyxrenovera sina bostadsrätter i centrala Stockholm. I lilla Gävleborg har sossarna, tillsammans med centern och ett miljöparti reducerat till röstboskap, sålt ut ett helt sjukhus till Aleris som ägs av Wallenbergarna. Wallenbergarnas intressen i detta är solklar, man ska tjäna ännu fler miljoner att lägga på hög, någon uttalad vilja att leverera en högkvalitativ vård har aldrig varit den primära drivkraften ”Money talks, bullshit walks..” Så det lite yrvakna engagemanget från sossarna lämnar åtminstone i landstinget Gävleborg en lite härsken eftersmak av skitnödig populism.

Dagens nyheters avslöjanden under hösten skulle om de utgavs i bokform bli bibeltjock. Med anledning av allt detta vill jag uppmana alla dessa högerdesperados, konkurrenskramare och skattefifflare att lägga ner vapnen och hissa vit flagg, ni har redan förlorat, ni kan inte reparera Caremas varumärke och ni kan inte försvara högerns systemskifte längre, tåget har gått, spelet är förlorat, skägget sitter i brevlådan, allt har skitit sig och ni är alla rökta.

Erkänn istället att detta systemskifte var ett gigantiskt misstag och försök istället att rädda det som går av vår gemensamma välfärd så att inga fler gamla behöver svälta ihjäl eller dö av blodförgiftning sittandes framför TV:n eftersom det inte fanns någon personal i närheten

Alf Norberg,

Ordförande  Vänsterpartiet i Hudiksvall

Oppositionsråd för Vänsterpartiet i Landstinget Gävleborg

Lärande- och kulturnämnden beslutad idag att ställa sej bakom vänsterns och sossarnas förslag till åtagande. Detta innebär att LoK under 2012 ska satsa allt krut och 800 miljoner kronor på att: 

1.   Inspirera barn, ungdomar och vuxna till ökad lust att aktivt  delta i de pedagogiska skapande- och lärprocesserna.

2.   Utveckla den språkliga medvetenheten och öka läs- och skrivförmågan bland barn, ungdom och vuxna.

3.   Öka matematikkunskaperna bland barn, ungdom och vuxna.

4.   Öka andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolan med minst 5 % varje år under en 3-årsperiod.

5.   Minska barngruppernas storlek i förskolan.

6.   Kulturella aktiviteter ska vara integrerade och utgöra ett naturligt inslag i samtliga skolformer.

7.   Erbjuda attraktiva kulturella aktiviteter utifrån de kulturpolitiska viljeinriktningarna

8.   Aktivt arbeta med hälso- och livsstilsfrågor bland barn, ungdom och vuxna i syfte att underlätta lärandet och för ökad livskvalité.

9.   Barns, ungdomars, vuxnas och vårdnadshavares delaktighet och inflytande ska vara ett prioriterat område i varje verksamhet.

10.Öka internationaliseringen i alla verksamheter.

11.Alla ungdomar och vuxna som hör till lärande- och kulturnämndens verksamhetsområde ska finnas i arbete, praktik, studier eller daglig verksamhet.   

 12.Öka samverkan med arbetslivet.

Vi får bara hoppas att mp i fullmäktige agerar lika klokt som mp i Lärande- och kulturnämnden

Förra året delade tekniska förvaltningen ut Cykelkarta för Hudiksvall. En mycket trevlig och användbar broschyr. Tanken bakom broschyren är att underlätta och stimulera cykling i Hudiksvalls kommun.

När man studerar kartan över tätorten Hudiksvall blir man dock förskräckt. Kartan påminner mest om en sån där fylleriövning som man kan roa sej med i barnens pysselböcker. Cykelbanorna består alltså av korta stumpar som när som helst avbryts av bilvägar. Det är naturligtvis bra med cykelvägar men med denna konstruktion kan det till och med bli så att man luras ut på farligheter. Helt plötsligt kan man befinna sej som cyklist ute på bilarnas domäner.

Vi vänsterpartister i Hudik vill att kommunen sätter igång med att binda ihop dessa snuttar av cykelbanor till ett reellt nät av cykelvägar som både är trygga för cyklister och som stimulerar till ökat cyklande 

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1927: Nej till folkskolereform.
1931: Nej till sjukkassan.
1933: Nej till beredskapsarbete.
1934: Nej till a–kassa.
1935: Nej till höjda folkpensioner.
1938: Nej till två veckors semester.
1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
1946: Nej till fria skolmåltider.
1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
1951: Nej till tre veckors semester.
1953: Nej till fri sjukvård.
1959: Nej till ATP.
1960–talet: Ja till apartheid i Sydafrika
1963: Nej till fyra veckors semester.
1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
1973: Nej till möjligheten till förtidspension
1974: Nej till fri abort
1976: Nej till en femte semestervecka
1983: Nej till löntagarinflytande via löntagarfonderna
1994: Nej till partnerskap för homosexuella
1996: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU
2003: Ja till Euron
2003: Ja till Irakkriget
2004: Ja till sänkt sjukpenning
2004: Ja till sänkt A-kassa
2006: Nej till gröna jobb
2006: Nej till 6 timmars arbetsdag
2006: Nej till höjd a-kassa
2006: Ja till sänkt a-kassa
2006: Nej till Arbetslivsinstitutet
2007: Ja till sänkt sjukersättning
2007: Ja till höjd a-kasseavgift
2008: Ja till FRA-lagen  
2009: Ja till IPRED-lagen
2009: Ja till privatisering av sjukvården