Replik om barnfattigdomen till Margareta Berg Kjellin m fl 110803.
Jobbskatteavdraget nämns av skribenterna. Det kan ge en hel månadslön extra per år (före eller efter skatt?) Den ”kompensationen” får följande effekt, under förutsättning att man har ett arbete: Bostadsbidraget minskar. Vad kan nettot bli? Om man tillhör de allra fattigaste med arbete, så har man i regel ett deltidsarbete. Annars tillhör majoriteten de som är utförsäkrade eller som har så låga ersättningsnivåer att man inte ens kommer upp till socialbidragsnormen och därmed är tvungen att ”fylla på” upp till denna.
Som fattig har man inte råd att utnyttja rut-avdraget. De flesta som gör det är de med de bästa ekonomiska förutsättningarna i samhället, som inte behöver en sådan subvention. Efter att ha betalat hyra och räkningar för det allra nödvändigaste har man tur om resten av pengarna räcker till maten. Om man vill unna sig något så är det maten man får dra in på och det är föräldrarna som drabbas, eftersom man inte vill att barnen ska behöva svälta. Tandläkarbesök eller glasögon? Vilket skämt! Nya kläder är sällsynta. Fritidsaktiviteter för barnen är uteslutet med tanke på medlemsavgifter och utrustning (om så bara en innebandyklubba) och alla skjutsar som man förutsätts ställa upp med! Även om övriga föräldrar skulle ha överseende med att man inte kan ställa upp med skjuts, så vill man inte erkänna att man befinner sig i den situationen. Barnen inte vill gå på kompisarnas födelsedagskalas, har inte råd med present.
Jobbskatteavdraget subventioneras av de utan arbete genom strängare regler i sjukförsäkringssystemet, som snart medför utförsäkring, och de arbetslösa. Man får inte deltidsstämpla mer än 75 dagar. Effekten blir att ekonomin försämras. Taket för a-kassa ligger på 18.700 kronor/mån, vilket innebär att de flesta löntagare aldrig får 80 % av sin lön i a-kasseersättning, medellönerna i Sverige ligger över denna nivå. Tjänar man 22.000 kr får man ersättning för endast 80 % av 81 % av lönen (dvs 65 %). Jobbskatteavdraget gäller inte ersättning från a-kassa och sjukförsäkring. Högsta a-kasseersättning ger ca 10.100 kronor efter skatt. Hur försörjer man en familj på den summan?
Skribenterna nämner bostads- och barnbidrag. Ska man alltså vara beroende av bidrag? Vårt förslag om att skapa fler arbeten inom förskolan (mindre barngrupper) med de pengar som subventionerar rut-avdraget, och därmed ge alla barn större förutsättningar till en bra start i livet framstår som mycket rättvisare och klokare än att ett fåtal ska köpa städarbete. Det är ett cyniskt synsätt att lösa fattigdomsproblemet genom att de utan arbete ska utföra hushållsarbete åt de rikaste, subventionerat med allas våra skattepengar.
Elisabeth Swedman
Alf Norberg
Vänsterpartiet i Hudiksvall